Vardagen

kom ju plötsligt in i mitt liv igen. Som en blöt Lovikavante och inte alls efterlängtad. Har jobbat en vecka och tänk, det går riktigt bra! Roligt är det till råga på allt...
Maten fungerar bra, brukar sitta och pilla med mobilen när jag äter på jobbet, då tar det längre tid att få i mig maten. Har fortfarande svårt att äta i långsamt tempo när jag äter med andra.

Min promenader börjar mer och mer bli heliga stunder för mig! Känns som att jag är på rätt väg mot mitt mål, att börja löpträna!
Har som mål att röra på mig minst 30 minuter 3 dagar i veckan men jag uppfyller det målet med råge. Jag trivs bäst att gå ensam, då får jag tänka ifred och kan lyssna på musik och behöver inte anpassa mig efter andra, skönt och egentid är knappt nåt som existerat i mitt liv förut men nu har jag små, små stunder.

Vikten fortsätter att minska, -23 kg nu. Jobbkläderna ( i gamla storleken) hänger på kroppen men jag tänker inte byta än, måste njuta en stund till!

Sen är det inte alls så krångligt, invecklat, smärtsamt eller svårt att tvätta fötterna längre!

Tänk att en sån liten sak kan kännas så otroligt lyckosam för mig.