Jag fick då träffa dr Göran. Vi pratade lite och sen fick jag ställa mig på vågen. Brukar känna mig rätt nervös inför sånt men denna gång blev jag besviken. Det kändes konstigt att kliva upp där och tro att den ska visa på mer än den gjorde... Han tog blodtrycket (som var högt, men det är det alltid när jag är nervös) och en massa andra tester. Han tyckte att operation skulle lösa en del av mina problem och att jag skulle få gå till en KBT-terapeut och på information om operation.
Mattias följde med mig och det är jag jätteglad för. Han var rätt skeptisk till operation. Rädd efter den akuta operationen som blev efter Nora. Försökte förklara för honom att detta är en planerad operation vilket den andra inte var. Då hängde tarmarna utanpå kroppen och sån otur ska man väl inte ha en gång till. Dessutom så ska de inte vara i de regionerna heller.
Han blev jättepositiv efter träffen!
I juni 2011 fick jag komma till Magnus, en trevlig man med Alexander Bard skägg. Han ritade på tavlan och jag fick prata om vad jag pysslat med tidigare. Det slog mig när han ritade att jag på fullaste allvar gått 2 gånger ´a 16 veckor på ren kur med Cambridge för att få uppleva ett par veckor av mindre mage och bättre självförtroende och endast stått ut enstaka veckor med LCHF/GI där jag fick äta mycket av smarriga saker och må bra under tiden.
Men problemet var ju att det inte gick lika fort! Läxan blev att skriva upp hur många kalorier jag åt, en matdagbok. Jäklar vad jag räknade och vägde allt.
När jag kom tillbaka i slutet av augusti så lyfte han på hatten och ansåg att jag var absolut en bra kandidat för att få en operation!
En remiss till Sömnlab i Avesta fick jag oxå. Den var jag på i mitten av september. Fick sova och sedan slaget i ansiktet att jag hade 69 andningsuppehåll, i minuten!
Att jag var/är trött råder det inte några som helst tvivel om. Bra att få det svart på vitt. Nu skulle jag bli piggare med min snarkofag (fast det heter CPAP-maskin)
Så här fridfullt ser det kanske inte ut när jag sover. Utan mer såhär:
Denna makapär skulle bli min nya kompis. Första natten sov jag inge vidare. Efter andra natten så kändes det som att hela huvudet var fyllt av luft. Men nu såhär många nätter senare så är den riktigt bra, kan inte säga att jag är piggare men Mattias är det så den fyller väl sin funktion ändå.Det har hänt att jag trott det var morgon och tagit av mig snarkofagen men då har det varit mitt i natten och jag sovit många timmar utan. Det känns. Min lilla gomspene baki gomsvalget (uvula) svullnar och lägger sig mot ena halsmandeln, det är inte skönt. Den ser normalt inte ut som en gomspene utan mer som ett hundben (Verras beskrivning) och då när jag sovit utan så lägger den sig som en lock i svalget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar